Smärta hos djur

Smärtsinnet
Ett djur som skadas i slagsmål eller tävlingssammanhang känner ofta inte smärtan förrän efteråt då förhållandena är mer normala. Vid samma skada i vila skulle djuret omedelbart reagera kraftigt.

Det finns många anledningar till att smärta är negativt för kroppen. Det är bland annat negativt för läkningsprocessen av flera orsaker. På grund av smärta, oro och rädsla utlöses en stress i kroppen. Dessutom rubbas energibalansen av att djuret äter mindre, anorexi, när den har ont. Patienten rör sig mindre om den har ont, även det är negativt för läkningen. Långvarig stress leder till nedsatt immunförsvar.

Känner djur smärta?
Forskning har visat att centrala nervsystemet, ryggmärgen och det perifera nervsystemets nätverk och dess funktioner hos djur liknar det hos människan. Den största skillnaden är att djur inte kan beskriva sin upplevelse av smärta i ord. Forskning har också visat att djuren reagerar på smärta på liknande sätt som människor, till exempel med ökad hjärtfrekvens, ökat blodtryck och högre nivåer av stresshormoner i plasma. Om det är svårt att avgöra hur ont djuret har, är det många som utgår ifrån att det som gör ont på människor också gör ont på djur.

Hur kan vi reducera smärta?
Det är viktigt att lära djurägarna att känna igen smärta, lidande och obehag hos sina djur. Många ägare tror att smärta från artros tillhör åldrandet och inte kan göras något åt. Därför uppsöker de inte veterinär, och djuret får inget smärtlindrande. Det är inte fånigt att bry sig om att djuret har ont, utan att det är etiskt korrekt.

Tecken på smärta
Det kan vara svårt att känna igen smärta hos djur. En anledning är att olika djurslag uppvisar olika beteenden. Det är ännu svårare för någon som inte känner till djurslagets normala beteende. De flesta djurarter har också under evolutionens gång lärt sig att dölja tecken på sjukdom och smärta, eftersom detta gör dem till ett mer troligt byte i naturen.

Hästens beteende vid smärta
Eftersom hästen är ett flyktdjur försöker den fly från det som orsakar smärtan, speciellt akuta, oväntade smärtor. Allmänna tecken på smärta är rastlöshet och oro, att den står still med sänkt huvud, har stel ansträngd mimik, nedsatt eller upphörd aptit, vidgade pupiller och att den gnisslar tänder. Viftar hästen på svansen trots att inga insekter finns är det ofta ett tecken på smärta. Huvudsmärtor ger upphov till att hästen skakar på huvudet, frustar och är rastlös och kommer smärtan från munnen har den svårigheter att äta och kan dregla. Har hästen ont i ett ben lyfter den upp benet och sätter ner det igen, i upprepade rörelser. Den kan även ha hoven på marken, men avlastar benet. Den visar även hälta och stelhet. Vid kolik är hästen rastlös, skrapar med frambenen, sparkar mot magen, tittar mot flanken och rullar sig. Vid svåra koliksmärtor kan den bli liggande i onaturliga ställningar i flera minuter innan den reser sig. Den kan svettas kopiöst, vilket leder till uttorkning. Buken ser uppdragen ut. En häst med svåra smärtor, oavsett orsak, är rastlös, orolig, andas snabbt och forcerat, har hög hjärtfrekvens och svettas. Hästen kan bli svår att hantera och får en vild blick. Den kan ta en tugga mat men äter inte, eller leker med vatten utan att dricka. Kroniska smärtor leder till att hästen blir deprimerad, hänger med huvudet och undviker andra hästar. Den blir mindre alert och har en håglös, avlägsen blick, upphörd aptit och ligger långa perioder. Svår kolik är så akut att tillståndet inte hinner leda till detta stadium.

 

Du kan enkelt mappa hästens beteende till grad av obehag med detta schema:


Referens:
http://ex-epsilon.slu.se:8080/archive/00002613/01/Westerberg_Aberg_080605.pdf

 

This entry was posted in Häst. Bookmark the permalink.